Motion och fritid

I dag skidade vi efter skoterspår, som sonen och barnbarnen har har kört upp då de kommit hit.

Vi skidade efter samma spår och så småningom kom vi oss ända fram.

Vi hade motvind på ditvägen, så det gick så där, då vi svängde fick vi vinden på ryggen då gick det betydligt lättare. Värmen börjar göra sitt så fästet åt stavarna håller inte så bra på vissa ställen, ibland for det igenom snön.

Såg svanarna på ena sidan av ån och highland på Bertby sidan. Otroligt härligt att vara ute på skaren har det varit i flera dagar och bara fortsätter.

Ån knakar – bäst att hållas bredvid.

Djurens spår över ån …

… och fortsätter över åkern till skogsbacken.

Skidade 11 km i dag.

Rose

21 grader 12 mars soligt och kaffe där ute.

Så skönt att ta långa promenader i vårsolen, Bamse envisas och går långt med mig. När vi kommer hem är hans viktigaste uppgift att få något i magen, som han inte missar.

Ibland pratar han, det låter kanske konstigt i andras öron och alltid kommer det så oväntat så vi blir lika förvånade varje gång. Gissar han förklarade att han hade väntat på maten för länge.

Jag som tycker om att cykla fastnade för den här makapären som bilden visar, hittade den någonstans på nätet, blev så fascinerad av den. Jag skulle bara få dra iväg, lite förnödenheter med. Simdräkt t. ex. så kunde jag stanna och simma. Inga bränslekostnader utan enbart motion. Och som vanligt ännu roligare att komma hem tillbaka.

Tror det stannar som en saga, men drömma kan jag ju alltid.

Rose

En bit in i mars och det börjar söligt våras. Tidigt vårtecken – några svanar har redan kommit.

Vi har varit på isen ganska mycket senaste vecka. Riktigt sportlovsväder solsken och vackert. Barnbarnen har också varit med.

Så trevligt då vi kunde skida till villan, se hur det stod till vintertid, det är många vintrar sedan vi varit dit.

Tiden vi byggde körde vi byggmaterial över isen med traktor och kärra. Bilen körde vi också över med. Minns så väl då flödvattnet började höja sig på vårkanten, ändå var det full trafik med bilister på isen.

Nu för tiden är det just och just så jag vågar ta mig över på skidor. Fast isen är ca 80 cm där vi mette, så kändes det både tryggt och otryggt på samma gång.

Skaren håller riktigt bra redan också.

Rose

Vädret har varit så vackert nu i två dagar. Sportlovet påbörjas nästa vecka här i Österbotten. Förra veckan var det sportlov i södra Finland där två barnbarn bor.

Här i hemknutarna går jag dagligen och vad jag njuter, inte minst av katterna som är så glada och följer med. De springer hårt och klättrar högt. Hemma igen är de ändå alltid först.

Ännu håller inte skaren åt mig lika bra som för mina fyrfotingar. Allra först i vinter hade jag trampat upp gångstigen som fortsätter från skogen här ut mot lindan. Länge och väl lyckades jag hålla upp stigen men till sist tog snöstormen makten över och jag fick ge mig. Snart går jag också på skaren och sen smälter snön.

I skymningen.

Rose

Att det tog så långt in på säsongen förrän jag kom mig på skidor i Botniaspåret. Det har varit, än det ena än det andra. I dag blev det av och vi skidade 30 km mannen och jag.

I Hellnäs spåret har vi skidat förut i vinter, men nog var det roligt att skida i barndoms stigar där Botniaspåret går, som jag känner så väl igen.

Foto från simstrandens brygga vid Kalapää träsk.

Vi tog god tid på oss, så tiden ser ut därefter. Träffade andra bekanta i skidspåret som vi löste några världsproblem med.

Startade från Adidashallen vid Norrvalla.

Korsholm klassikern.

Del 1 av 4 – 30 km skidning.

Rose

Så prima skidspår vi har att välja på här i vår kommun Vörå. Närmast uppkörda bara några km hemifrån. Roligt att skida och upptäcka naturen i bekanta landskap.

I söndags var det årliga Botniavasan på nytt, som inte kunde genomföras för ett år sedan pga corona. Ca 600 tävlande. Vädret var inte det bästa tänkbara, + grader och snöblandat regn. Deltagare som inte anlände till start och endel avbröt, andra genomförde loppet ändå.

Dagen innan var det perfekt väder, några – grader och strålande solsken. Vädret gör som det vill som vanligt.

Vi gick 1,5 km bredvid spåret, där vi stannade passligt och hejade fram deltagarna. Vissa var glada och tacksamma och hejade tillbaka, vi fick en glädjekick tillbaka.

I år fyllde jag också, på alla hjärtans dag har jag min födelsedag. Fick så vackra lyxtulpaner och tårta med kaffe. På söndag fortsätter festandet med övriga familjen.

Blir så glad och lycklig över teckningar jag fick av barnbarnet, vet att det är gjort med kärlek och eftertanke.

Rose

Vi har haft ett par solskensdagar och väderkorn om att varmare och skönare tid är på kommande.

Plötsligt var avtagsvägen upplogad, så vi behagade gå fram och tillbaka efter den. Samma väg som vi gått så många gånger förr i ur och skur, men i vinter har snön heidat oss.

Dagarna har blivit längre i båda ändarna och takdroppet påminner om att snart är det vår.

Tog fram pelargoniorna i dag från vinterfönstret. Ansade, satte dem i soligare fönster. Nu får jag hålla andan lite och hoppas på det bästa.

Rose

Jag ältar på med mitt. Men är det ändå vinter vill jag ha med bilder från vinterbadet. Snart är stränga vintern till ända, dock hann jag.

Det låter lite konstigt i andras öron, att säga vinterbada, då det är sommar. Det hör bara till att säga så, vilken tid på året det än är.

Sommartid är jag mera sällan dit, någon gång blir det ändå om jag har vägarna förbi. Får se åt sommaren om jag kunde cykla – simma – cykla hem igen. Det har jag för avsikt, har haft det länge, men då sommarn kommer finns det så många adresser åt alla håll, så det är ännu ogjort.

Jag har ökat simstäckan med hälften i vinter. Det behövdes inte mera än lite inrådan av annan själsvän i vaken, som sade. Det går hur lätt som helst och precis så var det. Egentligen visste jag det, för jag har prövat förut. Nu simmar jag 15 – 20 m varje varv. Det biter i skinnet, men vad jag mår bra av det.

Ibland syns det örnar långt ute på isen. Senast jag var där var det en örn som cirklade ovanför. Så mäktig och stor den var. Han kan verkligen hålla dig på avstånd.

Jag har alltid tyckt att örnar är ståtliga fåglar, men tror nästan intresset svalnat en aning. Är det något stackars djur ivägen är det bara adjö för dem.

Rose

Jag tog god tid på mig, nu är den färdig. Isländska tröjan. Den jag stickade förra vintern blev för liten, så jag gav bort den. Nu har jag stickat en till. Nästan likadan, en annan grön nyans och en nummer större. Jag stickar ganska fast, det får jag komma ihåg när jag väljer nr.

Den passar perfekt och så mjuk och skön.

Cliviorna blommar, blev så glad och överraskad att det äntligen kom blomknoppar. Har väntat i flera år, nu äntligen.

Cyklar gör jag så svetten rinner. Samlar på mig cykel kilometrar och ser till att ha mera än mannen. Han är ständigt i kapp mig.

Rose

Så gott som varje morgon går jag ut på promenad. Det är så skönt att andas in frisk luft, tyst och stilla, allt är lugnt – morgonstunden.

Då blir det oftast att traska iväg till skogs, katterna kommer oberoende efter och då är det tryggast där.

Så lyckat på morgonen då ännu pannlanpan behövs. Då lyser kattögonen så vackert efter stigen.

Ca 2 km har vi trampar upp, de är bara katterna och Bamse som tar sig nån avstickare i skogsdungen.

Här njuter vi, ingen trafik som stör. Det ända som kan skrämma oss ibland, då vi stört någon sovande fågel, då kan det bli livat i träden och katterna blir i sitt esse. Rådjuren förstås, de börjar snart bli tama.

Trevlig helg!

Rose