Maj månad. Det grönskar blommorna slår ut i blom, en efter den andra och häggen är också i blom.
Värmen kommer långsamt. Havsvattnet vid villan 11 grader redan, så härligt.
Det är mycket som skall göras den här tiden, det väntar överallt. Vi är i full gång och arbetshumöret är det inget fel på. I dag hämtar jag de yngsta barnbarnen från skola, förskola och dagis. Längtar efter dem.
Snabbt blir vattnet varmare. Bilden är från badplatsen Sandö ett stenkast från Pingvinernas vinterbad. På onsdag var vattnet 9,5 grader och det var helt okej att simma i. Det var jag inte ensam om.
Solen sken efter en regnig förmiddag och luften var frisk och ren att andas in mellan simningarna. Alla var glada, jag var glad och lycklig att ha förmånen att kunna uppleva lyckans välbehag av simningens effekter.
En långpromenad med stavarna. På förmiddagen vattengymnastik.
På ån rinner vattnet för fullt, mycket gammalt gräs och annat som följer med på våren.
Vackert är det och snart börjar det grönska. Vilken härlig tid.
Jag gick och upptäckte mina ställen som jag gärna går till, helst varje dag. Ingen dag är den andra lik, alltid något nytt att observera – något djur. I förra veckan kom en älg kanske 15 meter var vi från varandra. Lika överraskad blev vi båda två. Och sen blev det fart under klövarna.
Det kokar upp vatten i källan och allt känns som början på säsongen. Så härligt.
Hård västlig vind i dag 9 m/s. Precis då jag gick förbi ett öde hus så knakade det till, jag stannade och en stor gren eller stam brakade av och föll ner mot huset.
Det dammade ordentligt och det var svårt att ens kunna sätta ner stavarna ibland när stormens virvlar blåste runt. Men jag fick mig ett ordentligt motionspass och är så nöjd.
Cykelsäsongen är ifull gång, sommardäcken på och styrstången justerad. Förhoppningsvis skall inställningarna passa bättre än förut. Bekvämt kändes det åtminstone.
Det är ett nöje att cykla ute nu. Den här tiden vill jag inte ens se på cykel inomhus. Jag har trampat många timmar i vinter och lyssnat på musik, kan alla låtar utantill vid det här laget. Nu trampar jag gärna utomhus och hör på fågelkvitter i stället.
Senaste veckorna har jag ägnat några timmar med fysioteapeut som har masserat min nacke. Så varmt och skönt att bli uppmjukad. Då jag undrade hur i all världen jag hade blivit spänd i nacken, svarade han att alla människor är spända. Om det kommer någon till honom som inte är det, kommer den att skickas med ambulans….
Det börjar sakteligen våras. Var nyss ner till ån, isen knakade och flödvatten fanns åvanpå. Visst blir det vår i år också fast det går söligt.
Det syntes ett ljus i slutet av ån, det var solen.
Än så länge är byvägen riktigt bra, det kommer att bli värre då tjälen släpper, då först blir det riktigt klåttigt. Sedan då byvägen har torkat upp redigt, då är vägen som värst här framför oss, vi bor på berget så tjälen tar lång tid på sig, de är vår tradition.
I går blev jag glad, då jag kom till mitt vinterbad. Dörrarna stod på glänt så jag undrade vad som stod på. De är inte vanligt, vi har alla egna koder som låser upp dörren.
Då hörde jag en glad röst på håll, som sade högt och ljudligt, heja Vörå, så roligt att se dig. Roligt var det att bli emottagen på det sättet.
Det finns orsak att granska så alla betalar för sig och ingen smiter in. I går var det kontroll, så allt är ok. Det är bra och behövligt.
Nästa som gjorde mig glad var en person som plötsligt sade till mig. Vad roligt att se dig, jaha, varför frågade jag? Jo, för du är alltid så glad och upprepade igen, det stämmer det jag säger, du är alltid så glad, så det är roligt att se dig.
Det var så roligt att höra och det lever jag på i flera dagar, svarade jag. Tänk vad så litet gör så mycket för humöret.
Jag tänkte för mig själv. Var jag glad? Men jag tror det, vanligtvis är jag det. Men ibland behöver man bli påminnd av någon utomstående. Många trevlig diskussioner hade jag med flera andra medlemmar i bastun också.
Alla gånger är olika, ibland vill det inte riktigt till sig. Det är så roligt att träffa fina vänner där.
Den bästa vådoften, rök av gammalt gräs och ris. Roliga minnen dyker upp från förr i tiden när barnen var små, då vi eldade, städade och räfsade upp på gårdsplanen. Rökdoften från brasan är för mig en oersättlig vårkänsla.
Kändes tryggt och bra för elden kunde inte sprida sig någonstans, snön runtomkring gjorde det möjligt att elda. Med skogen nära knutarna gäller det att ta det försiktigt. Jag har klarat mitt våreldande bra under årens lopp, har bara roliga minnen och vårkänslorna sättet fart i mig.
Svanarna trumpetare ovanför och tranorna har börjat komma.
Så vacker iskonst i trädgården, våren bjuder till och piggar upp med små överraskningar. Påminner om en sjöhäst. Hängde bara där framför ögonen på mig. Naturens under.
Skidorna är satt på hyllan, nu våras det på fullaste allvar.
På byvägen är det all sorts väglag. Börjar med snö sörja hemifrån, fortsätter sedan med sandväg som är så efterlängtat den här årstiden. Lite längre fram är det nästan omöjligt att ta sig fram över ishal väg, där fick vi gå på snökarmen bredvid vägen.
Kommer vi då fram på riksvägen, är det som i Sahara, ett ända dammoln när stora bilar kommer farandes. De blir bättre varefter, alltid värst den här tiden – så håll ut.
Snart blir skogsvägarna framkomliga igen. Mycket snö finns fortfarande men mycket har redan smält, regnet hjälper till en hel del. Varning för svag is.
Motion och fritid 