Varm soppa och kyliga dagar

I dag blev det rödbetssoppa. Tycker så om den, blir förvånad att jag inte blir hungrig på flera timmar, fast det bara är nästan rotsaker. En rejäl klick kvarg på.

Enkel och god. Kokar den regelbundet, kan inte vara utan. Men det är inte precis någon för barnbarnen, mest pensionärssoppa.

Där ute visade mätaren -22,4 i morse, mitt på dagen är det varmare då solen skiner. Glädjespridaren till och med värmer nu. Våren är framför.

Har passat på och skidat nu i flera dagar. Utsikterna är så vackra överallt, fast jag får hålla handskarna på om jag inte ska frysa i fingrarna.

Ibland är vi båda och skidar. Då kan jag gott säga att jag är på skidlektion. Maken påpekar hela tiden hur jag skall göra, för att spara på mig själv och skidningen löper bättre. Han vet att jag vill bättra mig, annars skulle han inte våga tjata som han gör. Han är bättre på skidteknik än jag, mera krafter i armarna. Jag har mycket att lära och nöta in – igen.

Jag har skidat Vasalpppet utan teknik och kom mig bekymmerslöst igenom. Hade jag haft något så när teknik då hade jag haft en timme till godo – åtminstone. Då jag skidade Botniavasan kunde jag lite skidteknik och det hade jag nytta av. Säger inget mer om det nu, det kan låta skryt.

Det måste vara ett par år sedan jag stått på skidor. Då föll jag så pass att jag skadade mitt knä. Det är ingen enkel sak, känns som evigheter att reda upp. Tur att jag inte var ensam, då hade jag inte kommit mig upp ur vurpan. Coach fick dra upp mig.

Över träsket. Här kunde jag inte hålla handskarna på.

Som sagt, inne är det varm och skönt.

Rose