Vinterbadar i coronatider

Som tur har jag möjlighet vinterbada även om epidemin huserar som bäst. Vid pingvinföreningen i Vasa där jag annars badar vill jag inte fara. Dörrarna är öppna där med ett bollsystem, 10 st bollar i en korg vid ingången, hämtar bollen vid ankomst och för den tillbaka när man är färdig. Är bollarna slut väntar man på tur. Har inte blandat mig i men anar nog att det kan var tävling om de 10 ömkliga bollarna. Hur jag än har vänt och vridit på det säger magkänslan att jag inte skall. Det är jag glad för. Tar inga risker. Leif GW Persson sade i tv i går kväll. ”För en gångs skull måste man vara lydig”. Han hade hållit sig hemma i nio månader nu om jag minns rätt.

Vädret tillåter mig att vinterbada i sjöar och bergskross, så länge det inte fryser till is och helt ensamt är jag där, förutom Bamse och maken som gärna ställer upp som chaufför. Ingen risk för smitta där ens. Det har hänt att någon frågat, varför jag inte prövar på att bara simma frånsett bastun, mycket skönare så påstår de. Nu har jag prövat det i höst och det är helt bra det också. Bara på olika sätt tycker jag. Inget ont som inte för någonting gott med sig.

En fin och vindstilla dag. Härligt inte kallt alls!

Alltid härligt efter bad, framför min energikälla!

Jag är glad över min fina hobby!

Rose